Bergamascon är den mest förekommande vall- och herdehunden i norra och mellersta Italien. Den vallar och vaktar boskap i isolerade alpbyar på höga höjder.

Bergamascon är till sitt sätt mycket vaksam och ”vaktig”. När familjen är hemma skäller han för att varna, i annat fall tar han tyst på sig uppdraget själv. Om han behöver ingripa visar han beslutsamhet och mod utan att vara djärv. Han går inte till angrepp. När han väl är befriad från sitt vaktuppdrag är han en mycket sällskaplig och särskilt barnvänlig hund.

Bergamascon anses ha mycket nära släktskap med Briarden som man tydligt kan avläsa i respektive rasstandards. Bergamascon anses också ha inslag av Puli och Komondor vilket kan märkas på den spektakulära pälsen. Dessa tre filtade pälshundar har dock ha olika struktur på pälsen. Medan Puli och Komondorens päls består av smala snören eller band så ska Bergamascon på större delen av kroppen ha breda filtade plattor som ligger som fiskfjäll över varandra. Eftersom dessa filtplattor finns från manken till korset så har de funktionen av att skydda hundens vitala organ vid rovdjursangrepp.
Filtningen tar sig andra former på andra delar av kroppen. Fram på bröstet och på benen är det vanligast att den formaterar sig som smalare band eller snören. Denna naturens ordning underlättar naturligtvis hundens rörlighet. Det är fel att frisera en Bergamasco så att den får jämna fina snören som en Puli. Bergamascon ska se naturlig ut d.v.s. att den ska ha alla dessa olika formationer på pälsen och lite se ut som en ”vilde” för att bibehålla sitt ursprungliga funktionella utseende.

Bergamascons päls är inga stora problem att sköta. En gång under filtningsperioden så får man gå igen hela hunden för att se att filtningen sker på önskat sätt. När den väl filtat sig så sköter det sig självt. Bergamascon ska badas och hållas ren som alla andra hundar. Den filtade pälsen slår dock ifrån sig smuts och väta på ett utmärkt sätt.

Bergamascon har som många alpina vallhundar en merlegen. Alla Bergamascovalpar föds således svarta eller grå och de grå är bärare av merlegenen. Denna merlegen får inte förekomma i dubbel upplaga vilket innebär att man aldrig parar grått med grått. Däremot är man angelägen om att bevara denna merlegen inom rasen.
Bergamascon är van att arbeta i mycket kuperad terräng. Han är konstruerad så att han snabbt övergår i galopp och orkar sedan kvarhålla denna gångart mycket länge. Bergamascon kryssar aldrig uppför ett berg. Han går rakt uppför och missar sällan. Han älskar att sitta på den högsta punkten och spana ut. Även om det bara finns en liten jordhög så är det där han ska sitta (eller ligga och sova)

Bergamasco är en numerärt mycket liten ras i Sverige.
Bergamascon är på alla sätt en mycket sympatisk hund.